Gärden, hagar och hägn

På muset finns olika typer av hägnader. Vid grishagarna finns ett risgärde (ris och grenar nedtryckta mellan markstolpar). Gärdesgårdar av det klassiska snittet, så kallade hankgärdesgårdar, finns runt flera beteshagar. Vid torphagen finns brädstängsel. Modernare spjälstaket finns runt torparens fruktträdgård, byskolan och kolonistugan. Djurhagarna förstärks med elstängsel eftersom slitaget på stängslet är högt.

Inhägnader och stängsel förr

De stängsel som människan använt sig av sedan hon blev jordbrukare har fyllt olika behov och gjorts av olika material. Tillgången på material i närområdet satte sin prägel på stängslens utformning. De första husdjuren hölls i en inhägnad på natten för att sedan vallas ut för att beta under dagen.

När sedan jorden började brukas för spannmålsodling behövde den fredas från betande djur och därför hägnades åkrarna in. Klimatförsämringar medförde behov av vinterfoder och även ängar för höskörd hägnades in för att stänga ute djuren. Sedan 1857 (Stängselförordningen) har stängsel åter igen huvudsakligen varit till för att hålla kvar djur på insidan.

Orden inhägnad, hägn och hage är besläktade, liksom gård kopplas till gärde, omgärdad, gärdsel eller gärdesgård. Trädgård är en inhägnad för träd, med mera. Kryddorna som odlas i kryddtäppan växer innanför ett stängsel av något slag som är tilltäppt av en grind.