Byskolan
Film om byskolan som den en gång kan ha använts. Fröken Skagerlind ringer in efter rasten. Dags att fortsätta lektionerna i Råsbo skola september 1910.
Skolan är byggd 1877 i Råsbo, Nora. 1926 lades skolan ned och 1982 flyttades den till museet.
Byskolan i Råsbo
År 1844, två år efter skolstadgans införande, bildades det första skolrådet i Nora. Den första tiden skedde undervisningen i bondgårdar i trakten men så småningom byggdes skolhus runtom i socknen och 1877 stod skolhuset i Råsbo klart. Till Råsbo skoldistrikt hörde Runhällen, Råsbo, Hedkarlsbo, Falkenberg, Östanås, Hellby och Sifferhällen. Skolan var byggd för undervisning av tjugo barn och som mest gick 27 barn där samtidigt. Ett uthus med vedbod och avträde byggdes också i anslutning till skolan. Trädgården fick pioner, krusbär, vinbär, fruktträd och lönnar.
Skolklass med lärarinnan Ellen Skagerlind vid Råsbo skola, 1913.
Lärarinnorna
Under åren 1892-1926 undervisade 14 småskolelärarinnor i Råsbo skola. Lärarinnorna fick inte vara gifta. Eftersom skolan var byggd på en plats dit alla elever skulle ha ungefär lika långt att gå låg den ganska ensligt. Många lärarinnor stannade inte mer än något läsår, det var ensamt i byskolan och som kvinna kände man sig inte alltid säker. Lärarinnan hade också sin bostad i skolbyggnaden. De två sista lärarinnorna som tjänstgjorde i skolan valde att tidvis bo i en av bondgårdarna i närheten. Det berättas att lärarinnan Helena Schultze hade en skarpladdad pistol och att hon använde den vid, i alla fall, ett tillfälle. Hon sköt genom en ventil för att skrämma några pojkar som störde. En annan lärarinna, Ellen Skagerlind, köpte en cykel för sin första lön. Den var gul med skärmar av trä. Eleverna fick plocka bort pinnar och annat från vägen för att den skulle vara slät och fin när Ellen skulle cykla.
Skolsalen och bostaden
Interiören ska spegla tiden kring 1910. I skolsalen finns bänkar med plats för femton barn. Här finns en kamin där någon elev varje morgon fick tända elden innan de övriga eleverna anlände. Det finns två vedlårar. Den ena användes för ved och den andra för barnens matkorgar. Matsäcken bestod oftast av smörgåsar av hårt bröd och mjölk i en flaska. Maten intogs sittande i bänken. I främre delen av salen hänger en fotogenlampa, vilket är det enda ljuset som finns i klassrummet. På vintern när dagarna var mörka kunde det vara svårt att se vad man skrev. Fönstren är målade nertill, detta för att förhindra att barnen blev störda av det som fanns utanför.
Lärarinnans bostad består av ett rum och kök. Hon sov i den utdragbara soffan i rummet som värmdes upp av en kakelugn. I köket fanns vedspis, köksbord samt en liten tvätthörna med kanna och tvättfat.
En skola för de fattiga
1842 infördes allmän folkskola i Sverige. Skolan skulle fostra och utbilda barnen men staten ville också kontrollera den växande fattiga befolkningen. I början blev folkskolan en skola för de fattiga. De som hade det bättre ställt hade privat undervisning hemma eller skickades till privatskolor. I byskolor som den här gick flickor och pojkar i olika åldrar tillsammans i ett klassrum. Många av dem fick gå långt för att komma till skolan.
De viktigaste ämnena i skolan var läsning, skrivning, räkning, kristendom, biblisk historia och kyrkosång. Trädgårdsskötsel stod också på schemat. Många föräldrar ville inte låta sina barn gå i skolan, de behövdes som arbetskraft på gården. Ibland hände det att barnen inte kom till skolan för att de inte hade riktiga kläder och skor.
Skolträdgården
I museets skolträdgård visas den mångfald av sorter som fanns av grönsaker runt sekelskiftet 1900. Många av dem går att se på skolplanscherna inne i skolsalen.