Prästens odlingar

Framför prästgården finns prydnadsträdgården med en slingrande gång, rabatter och ett vårdträd i form av äppelträdet 'Råby Rubin'. På baksidan ligger en inhägnad kryddgård samt en potatistäppa. Gård eller täppa kallas det eftersom odlingen var inhägnad för att utestänga gårdens djur.

I kryddgården förr i tiden växte inte bara kryddor utan även grönsaker, blommor, tobak och humle kunde ha sin plats här. Ordet krydda hade en vidare betydelse förr än hur vi använder ordet idag. Ofta fanns det också en kålgård och där odlades främst kål (vitkål, kålrot och grönkål) men också bondbönor, ärtor och andra grönsaker. Skillnaden mellan vad man odlade i sin kålgård och kryddgård verkar vara lite olika från gård till gård och mellan olika delar av Sverige.

Prästgården från Lillhärad

Prästgården kommer från Ytter-Åby i Lillhärads socken och den var bostad för prästen och hans familj. Till prästgården hörde ett jordbruk med djur, åkrar och ängar. Prästerna var ofta duktiga odlare både på åkern och i trädgården. De kunde också fungera som traktens läkare.

Prästens roll som folkbildare

Under 1800-talet var prästen en viktig folkbildare och den som kunde sprida kunskap om odling och ekonomi till bönderna. Hushållningssällskap bildades i länen och många präster blev aktiva medlemmar. 1842 kom folkskolestadgan som bestämde att alla barn hade rätt till utbildning. Under 1800-talet kom också trädgårdsodling att bli ett ämne i skolan. Läraren kom till viss del att överta prästens folkbildande roll även om de ofta verkade sida vid sida. Både skolan och prästen kunde lära ut kunskap om förökning av växter, till exempel ympning. Eleverna fick ofta ta hem sina träd som kallades ”läseträd” eller "skolträd".