Borgarfamiljens lustträdgård

En film om borgarträdgården som den en gång kan ha använts. Familjen Barklund tar en stilla söndagspromenad. Herrn inspekterar trädgårdsmästarens arbete denna julidag 1902.

Tenngjutaregården runt sekelskiftet 1900.

Tenngjutaregården runt sekelskiftet 1900.

Familjen Barklund bodde i Tenngjutaregården på Smedjegatan i Västerås runt sekelskiftet 1900. Familjen hade en lustträdgård som var deras finrum fast utomhus. Här vilade familjen, hade kräftskiva, firade namnsdagar och barnen lekte bland växter och grusgångar. I lustträdgården fanns ingen plats för nyttoväxter förutom fruktträd som skymtas till höger på bilden. Grönsaker och bär odlades på andra platser.

Trädgården på museet utformades 2005 och foton från Tenngjutaregården användes som inspiration. Fotona visade hur staketet såg ut, att det växte syren, att gräset var långt och att det fanns en blomsterrundel.

Många av växterna i trädgården har museet samlat in för att levandegöra miljön. Här finns vildvin från Västanfors herrgård där den fotograferades redan på 1880-talet, schersmin från en stor bondträdgård ritad av länsträdgårdsmästare Johan Larsson 1889 och rosor från sekelskiftet 1900.

Borgarfamiljens lustträdgård

Den tyska stilen var populär

Trädgården är anlagd i tysk stil som blev populär i mitten på 1800-talet. Stilen myntades av den tyske trädgårdsmästaren Daniel Müller som arbetade i Sverige vid tiden. Den tyska stilen var en mix av den mjuka engelska landskapsparken och den formella franska barockstilen. I trädgården på museet finns mjuka grusgångar, organiska former på planteringarna, en berså och friväxande buskar. Här finns blomsterrundeln med sin sommarblomsplantering i grälla färger, snäckor runt kanten och spegelklotet på sin piedestal. Här finns också tidstypiska trädgårdsmöbler.

Perennrabatter i mjuka former

I blomsterrabatten vid ingången till trädgården växer främst insamlade växter såsom höstflox, tigerlilja och bergenia. Enligt den tyska stilen ska det helst ligga två spegelvända rabatter mittemot varandra om det ska vara helt korrekt. Symmetrin var viktig. Färgerna på blommor och bladverk skulle kontrastera mot varandra, inte gå ton i ton. Plank och husväggar skulle döljas av klätterväxter.