-  - 
Startsidan - Vallby Friluftsmuseum. - 
 - Kontakt -     Webbkarta -     In English -     Sök - 
Hoppa till textinnehållet -  - Tilll startsidans aktuella information och nytt på webbplatsen - Du är här Startsida -  / Trädgård och odling

Sibirisk ärtbuske.
Sibirisk ärtbuske, Råsbo.

Rosa francofurtana.
Rosa francofurtana, Agatha, Råsbo

Nariss från Simanbo, Kila sn.
Narciss, Simanbo, Kila socken.

Huvudsallat Speckled Bibb.
Huvudsallat Speckled Bibb.

 

 -  

Skolträdgården vid byskolan

Vid byskolan, ursprungligen Råsbo skola från Nora socken, återskapar vi 1910-talets skolträdgård som den kan ha sett ut. Trädgårdsskötsel har funnits med som ämne i skolan sedan folkskolestadgan kom 1842 även om det av olika skäl inte genomfördes överallt. Trädgårdsodling ansågs dock av många vara en viktig del i barnens uppfostran. ”Trädgårdsskötseln är ett utmärkt medel i uppfostrarens hand. Den bidrager till grundläggandet av en god karaktär, den öppnar barnens sinnen och hjärtan för det ändamålsenliga i naturen samt vänjer dem vid ordning, noggrannhet, flit och påpasslighet.” Citat ur ”Skolträdgården” 1922 av Gustaf Lind & Sigfrid Johansson.

Råsbo skola byggdes 1877 med plats för 20 skolbarn. Marken som skolan byggdes på överlämnades som gåva av en gårdsägare i socknen. Tomten var ett halvt tunnland och det motsvarar 2 500 kvadratmeter. När skolan var färdigbyggd skänkte skolrådet två pioner, fem krusbärsbuskar, två vita och röda vinbär, två fruktträd och fyra lönnar. Boende på gårdarna i området kring skolan hjälpte till med att plantera, bygga stängsel runt tomten samt gräva en vattenbrunn.

Hur såg skolträdgården egentligen ut?

Vid byskolan finns idag växter som vi hämtat från skolans ursprungliga plats i Råsbo som den sibiriska ärtbusken (häckkaragan), syrenen och rosen ’Agatha’. Men hur såg egentligen skolträdgården ut? Gamla elever som gick i skolan i början av 1900-talet minns mest potatislandet och de sibiriska ärtbuskarna. Odlade de bara potatis?

Vi har letat i Heby kommuns arkiv för att hitta information om hur skolträdgården verkligen såg ut vid Råsbo skola runt 1910. I en skoldagbok från 1918 har lärarinnan Fanny Sjöberg noterat längst ner under ”Anmärkningar” att ”Trädgårdsskötsel för skolans alla klasser omfattande 6 veckor, 3 på våren och tre på hösten”. Samma notering finns även 1919 och framåt men inte i tidigare dagböcker. Däremot har barnen fått betyg i trädgårdsskötsel från 1896 och framåt.

Vi vet fortfarande inte hur undervisningen i trädgårdsskötsel i praktiken gick till. I litteraturen om skolträdgårdar från sekelskiftet 1900 beskrivs hur barnen ska vara med och gräva sina trädgårdsland, gödsla, så, vattna och ogräsrensa under säsongen. Sen ska de skörda och ta med grönsakerna hem. Som sagt, hur det gick till i Råsbo vet vi inte men att de hade trädgårdsskötsel på ett eller annat sätt, det vet vi!

Vi inspireras av litteratur om skolträdgårdar och köksväxtland

Eftersom vi inte riktigt vet hur köksträdgården såg ut vid Råsbo på 1910-talet så har vi hämtat inspiration från äldre litteratur om skolträdgårdar. I boken Skolträdgården från 1922 finns beskrivningar och teckningar över vilka köksväxter barnen kan odla och hur odlingsbäddarna kan vara utformade. Vi har lagt upp 2018 års odling efter dessa beskrivningar. Vi visar hur barnens köksväxtodling hade kunnat se ut på Råsbo skola och har använt namn på de barn som gick i skolan 1913.

Våra skolbarn från 1913 har egna odlingslotter där de sköter gödsling, sådd, ogräsrensning och vattning själva. Alla skolbarn odlar ungefär samma arter av grönsaker, men olika sorter. Val av sommarblomma har det fått besluta om själva. Vid varje odlingsbädd sitter en skylt med vilka barn som odlar vilken bädd. På fotot från 1913 kan du se hur barnen ser ut när de står framför staketet till skolområdet.

Vilka köksväxter odlar vi?

I barnens köksväxtland odlar vi äldre sorter som finns i priskuranter (prislistor) från början på 1900-talet. Vi har tittat i priskuranter från Solberga och Ingebergs Fröhandel som båda låg i Västerås. Vi odlar också en del lokala sorter såsom blåärten Bergslagen och brytmärgärten Klenshyttan. Dessutom odlar vi olika äldre potatissorter som vi har samlat in till muséet. Mångfalden av sorter var som störst i slutet av 1800-talet. Flertalet köksväxter kan studeras på skolplanscherna inne i skolsalen.

 - Tillbaka Tillbaka  -    UppUpp  -