- - - Startsida -
/ Hus och gårdar- Arbetarbostaden
- Bergsmansgården
- Bodlängor och loftbodar
- Bomanska gården
- Bondgården
- Byskolan
- Bysågen
- Båthus med kyrkbåt
- Folkets park och
friluftsteatern - Herrgård och lusthus
- Kolonistugan
- Lanthandeln
- Missionshuset
- Prästgård och kyrkstall
- Soldattorpet
- Stadskvarteret
- Vallbys fornlämningar
Hemmingsboboden
Loftbod från Skultuna
Bodlänga från Arboga
Bodlängor och loftbodar
Bodlänga från Hemmingsbo
Denna bodlänga är friluftsmuseets första byggnad och uppfördes här 1921. Boden kommer från Hemmingsbo i Fläckebo socken.
Bodlängan från Hemmingsbo får symbolisera Sveriges gästgiveriväsen, och består egentligen av två hus. I söder finns en källare byggd av gråsten i kallmur. Här finns svale, källarstuga och kammare. I övervåningen i norr finns den äldsta delen, en loftbod med svale vars undervåning upptas av två bodar och ett portlider.
Bodens nedre utrymmen har förr använts till förvaring av mat, på övre botten har det varit kläd- och sovbodar. Den väggfasta sängen på loftet över portlidret har varit pigornas.
En gångport leder genom byggnaden invid källaren.
Loftbod från Skultuna
Loftboden vid torget kommer från Tibble by i Skultuna socken. Den är skänkt som gåva av Uppsala universitet.
Skultunaboden är uppförd i två våningar med två rum på varje plan och har använts som spannmåls- eller visthusbod på Akademigården i Tibble by.
Loftboden var byns gemensamma egendom och inrymde en helgdagsstuga på nedre plan.
Bodlänga från Arboga
Denna bodlänga har ingått i en järnhandlargård vid Smedjegatan i Arboga. Den uppfördes på museet 1932 efter att ha skänkts av direktör Johan Bern i Örebro.
Boden är daterad till början av 1600-talet och är 17 meter lång och 7 meter bred. Den är byggd i två våningar med en svalgång inåt gårdssidan, och är försedd med breda luckor som har fällts ner och använts som försäljningsdiskar där varor levererades till kunderna på gatan utanför.
Bottenvåningen är indelad i fyra rum med timrade mellanväggar, vilket även gäller för övervåningens tre rum. Längre tillbaka har åtminstone tre av bodens rum varit bostäder.
Denna form av gatubod har medeltida ursprung och hade redan på 1200-talet sin bestämda plats i stadsplanen. Gatubodarna i Arboga var koncentrerade till torget och angränsande gator, där de uppförts på de smala gaturemsor som tillhörde gårdstomterna. Där stod de under gatuhusens takdropp eller ”dropprum”. Från början var de sannolikt fristående timmerbyggnader varefter de sammanbyggdes med boningshus.
Loftbod från Återvändsgränd
Loftboden låg vid Återvändsgränd, men flyttades till Djäkneberget för att ge plats åt Västerås teater 1914. 1926 skänktes den som gåva av Västerås stad till museet.
Byggnadens undervåning rymmer två bodar, och i övervåningen finns bodar och ett hemlighus.
Från hemlighuset hänger ett avträde ut över underdelen i vilken det finns en svinstia. Denna kombination av dass och svinstia var vanlig såväl på landet som i stadsgårdsmiljöer.
Tillbaka
- Västerås stad, Vallby Friluftsmuseum 721 87 Västerås
Besöksadress: Vallby Friluftsmuseum Hitta hit -
021-39 80 70 -
vallby.friluftsmuseum@vasteras.se -
Öppettider: 10.00-17.00 måndag-söndag
Skriv ut